MH17.
Malaysia Airlines är ett otursdrabbat flygbolag. Inom loppet av några månader har de råkat ut för två stora katastrofer. Först MH370 och nu MH17.
Jag blir illa berörd när jag ser på bilderna på kläder, resväskor, kramdjur, böcker, leksaker, kortlekar, pass och andra ägodelar som ligger utspritt på marken. Dessa saker har tillhört någon, som brutalt dog på väg hem eller på resa. Jag blir också berörd av att se bilder på de som var ombord och läsa om deras liv. Det känns surrealistiskt att se deras glada ansikten på bilder och veta att de nu är döda. Helt i onödan.
En stackars kvinna i Australien hade nära och kära ombord på både MH370 och MH17. En flygvärdinna bytte sitt pass för att få komma hem tidigare. En farfar med sina tre barnbarn skulle åka hem till skolstarten. En man som nyss avslutat sina studier skulle till Australien för att börja sitt nya jobb. En kvinna som varit på ett bröllop och semester skulle hem. En man postade en bild på facebook innan han steg på planet och skrev "Om det försvinner - såhär ser det ut". Ödets ironi.
Det är 298 människor som dött. Människor med ett liv, med sorger, med glädje, med familjer och vänner. Människor som alla antagligen hade något att se fram emot. Intet ont anade människor som satt på ett plan som aldrig kom fram.
Kommentarer
Trackback
